Love Kölle

författare

Love Kölle (f. 1987) är uppvuxen i Sundbyberg men bor sedan några år tillbaka i Linköping. Han romandebuterade 2013 och arbetar till vardags som arkivarie.

Böcker

Ingrid

Ingrid Eskilsson är en rar liten tant som dagtid arbetar som församlingsassistent inom Svenska kyrkan. Nätterna ägnar hon åt nekromanti - magi och trollkonster som låter henne kommunicera med de döda och väcka dem till liv.

Swedish Zombie, 2017.

Bokus | Adlibris

"Hon knöt näven och krossade organet. En svartgråröd sörja rann ut mellan hennes fingrar, droppade rakt ned i skelettets vidöppna mun. Pontus tystnade, slutade röra sig. Luften i rummet var tjock och elektrisk. Sekunderna kändes som år. En tunga letade sig ur det sju hundra år gamla likets käft. Lite ovant sökte den sig mot slamsorna på hakan och runt de blottade tänderna, slickade ivrigt i sig varmt blod och köttklumpar. Pontus kropp fattade eld. Svarta flammor blossade upp och slukade ynglingen, som tog farväl av livet med ett avgrundsvrål. Hans själs kraft sögs in i skelettets mun och de svarta flammorna försvann. Pontus blev aska. Skelettet satte sig upp. Hostade hest och rossligt. Äntligen var mästaren vid liv igen."

Urmakarens värld

Hjärnspindlarna äter dina tankar och i professor Zeniths gamla trädgård lever grodfiskfolket sida vid sida med varggorillor och dreglande ögonträd. I Urmakarens värld tas läsaren med till Oltona, det borgoviska imperiets febriga huvudstad. Allt som allt väntar tjugotre psykedeliska steampunktexter mellan bokens pärmar.

Sigill förlag, 2015.

Bokus | Adlibris

"Urverksprolerna var till hälften maskiner, till hälften människor. De hade kugghjul, rör, cylindrar och fjädrar under skinnet, och var lika mycket redskap i produktionens tjänst som hammaren, skruvmejseln och det löpande bandet. De frustande maskiner som urverksprolerna arbetade vid blödde olja, svettades ånga och åt kol; de löpande banden var tungor av svart läder; maskinernas inre brann och spottade ut färdiga varor, som sedan salufördes i de väldiga varuhusen i imperiets alla städer. På samma sätt som en produkt först var en råvara föddes urverksprolerna mänskliga, och gjordes sedan nyttiga, nya, av fabriksägarna. Motorer och pneumatik höll deras muskler i ständig rörelse och förpassade raster och vilopauser till historiens askhög. Montörer fick ögon ersatta av zoomlinser, stålverkets arbetare förlorade händer och armar i jobbet, men fick nya, mekaniska proteser av volfram, som inte smälte lika lätt som mänsklig vävnad och därför inte, i händelse av olycka, drog ned produktionstakten i samma utsträckning."

Rymdvoodoo vid Apacheravinen!

Tiden är knapp! Kiosklitteraturens universum står inför sitt totala sammanbrott, och det är upp till Rymdpatrullens bästa agenter - dödskalleastronauten Blixt Armstrong och den kolorerade cowboyen Technicolor-Tex - att finna orsaken till, och stoppa, den verklighetskollaps som sprider sig som en löpeld mellan genrevärldarna.

Sigill förlag, 2014.

Bokus | Adlibris

"Technicolor-Tex såg hur vågor av ypsilonstrålning bränt hål i Flimmermannens minnen, hur hallucinationer bränt hål i materian, likt bilder av ett krig som invaderade verkligheten. Den färglagda cowboyen såg diffusa molntäcken fylla tid och rum; azurblå rymddimma kapslade in Rymdpatrullens angripna raketer och ekon av anrop studsade mellan himmel och luftvibrationer. Astronauter kraschade på främmande planeter, hårdkokta deckare pangade hett mot maffiabossar, ansikten täcktes av bildraster, annonsfragment sökte sig in i synfält, revolvermän och indianer i vildsint kamp mot varandra, riddare försökte nedgöra drakar och människohuvuden med vingar (men utan kropp)."

Galtmannen

Med en väldig revolver i handen, och en grismask över ansiktet, skall den gravt överviktiga enstöringen Wolfgang skrämma världen till förändring. När planen väl sätts i rullning blir reaktionerna på hans våldsdåd många och häftiga, men ändå inte riktigt de han tänkt sig...

Sigill förlag, 2013.

Bokus | Adlibris

"Jag trycker av. Johans huvud exploderar som en atombomb, det ljusa köket sprejas i grått och mörkrött, och på en och samma gång slappnar alla hans muskler av. Hålet bak i skallen blir med ens stort som en vattenmelon, och ur hans näsa börjar det formligen forsa blod. Liter efter liter öser ur näsborrarna som något slags vattenfall och jag blir uppriktigt paff över att människokroppen kan rymma så här mycket vätska. När jag vänder mig mot William märker jag att jag, mirakulöst, undgått att bli nedstänkt, undantaget några få droppar blod. Med uppspärrade ögon rör sig Johans huvud långsamt framåt, eftersom nackmuskulaturen inte längre bär. William gråter inte. Han är bara helt blank, söker till och med min blick när jag närmar mig. Killen är tre och ett halvt. Jag kan inte skada honom, jag kan bara inte. Till och med jag har vissa gränser."

Noveller i urval

Kontakt

Mail

Facebook

Youtube