Skogstagen

Man fann tygryggsäckarna,
men inte barnen

Man fann en mössa
en vante
ett och annat hårspänne
men aldrig några kroppar

skallgång

polishundar

halvt förmultnade skolböcker
grävdes upp

de små teckningarna i marginalerna
hade brutits ned
och sugits upp
av mossa och mull

På nätterna hörs viskningar
i skogsbrynen

försiktig gråt och stelfrusen skräck
dröjer sig kvar
från när de försvann
som morgondimma
runt granris

som regnvått barr

det enda som finns kvar av dem nu
är bitar av overaller
och gummistövlar
i myr och kärr