Hemkomst

Fälten står i blom under klarblåa skyar Sol värmer sten och luft Glittrande vågors dans Trädkronor vajar stilla och varligt Jag dricker glada vänners lag och underbart vin Klippskärvor i meterhögt gräs ny mån ny grönska under och runt fallna pilastrar som vet mer än oss och som fortfarande blickar bakåt Snart är jag hosRead moreRead more

Skepnad utan konturer

Hon är hänsynslös kall och hård helt och hållet utan nåd. Men samtidigt utan form, utan fasta konturer hon är överallt men aldrig stillavarande en rörelse som verkar genom andra rörelser en kropp inuti andra kroppar Vi är de som gett henne namn vi är de som tror oss veta vad som väntar i hennesRead moreRead more

Förruttnelse är naturens mån

Maskarna äter ögonvrån, mungipans slappa hud och inälvorna som spillt ut över knäet de äter hår och skinn och naglar, den torra tungan och hjärnan där tankar om mat, flykt och ungar en gång bodde Benen lämnas kvar, sugs upp av torvmark och tid De fallna smälter i magen på de som ännu går kadavrenRead moreRead more

Förångad tid

Tiden som slog ut och vissnade löstes upp men försvann inte helt. Dagarna som lade sig ned för att dö finns fortfarande kvar som dimma runt trädstam, gruskorn och bergstopp. På varje blad på varje träd sitter droppar av osynlig gårdag och ringer ljudlöst genom alla resterande dagar som en sjungande skål av stunder somRead moreRead more

Ett nytt år gryr

Ett år går i graven rullar tillbaka som skummande vågor Ur Hels rike springer ny tid, nya dagar, nya former och nya namn Döden är havande med nytt liv reduktion ger mångfald och tillväxt ny morgon

Balders död

Korparna flyr över suckande dungar två ryttare bärs av Sleipner till underjorden Åskan dånar hela världen utom en sörjer hans bortgång men hon viker sig inte en tum och det är detta som ger världen ljuset åter när stormar mojnat och krigen är över andra halvan av Helheten är liv

Krafsande klor

I de solblekta soffkuddarna bor nu tusentals småkryp som fortfarande kan känna tyngden av vilande huvuden. Tavlorna har fallit till golvet men ingen hörde hur det small färgen flagnar långsamt när väggarna skalar av sina svunna sekunder och ömsar gårdagens samtal och rop. Ljudet av badgästernas fotsteg, skratt och andetag slingrar sig inte längre runtRead moreRead more

Tiden är ett vatten och ett tynande rop

Allt är ett flöde en porlande bäck en dånande flod Förändringarnas vindar är de enda som blåser varje ögonblick vittrar bort och ur det förflutnas skal stiger ny tid ny sol ny skörd Men rötterna finns alltid där. Trådarna bakåt kan aldrig kapas, inte helt och hållet. Dåtid genljuder nu, imorgon, för alltid. Vi bärRead moreRead more

Valhall

Jag drömmer om de döda minns deras ord bär dem med mig in i striden låter deras ekon staka ut stigar leda mig hem till den dag då jag möter dem igen

Tillflykt

Jag tar min tillflykt hos dig grönskan och värmen bär ditt tecken våren är ditt verk din röst är lugnet och trösten Det svåra blir att skiljas åt att släppa taget om ditt ljus när du vänder bort blicken och den andra sidan blir allt jag ser